Jag gillar att tänka. Jag gillar att tänka till musik, då musiken oftast hjälper mig på något vis. Jag kan lyssna på samma låt hela vägen till skolan om det så gör att jag tänker på vettiga saker. På tal om musik kan jag nästan aldrig lyssna färdigt på en hel låt, bortsett från dessa repeat-tillfällen.
Just nu är jag hemma och är sjuk, jag har bihåleinflammation. För ungefär 15:e gången sedan våren 2009. Ja, jag får det ofta. Senast jag besökte doktorn, i måndags, hade hon en teori om varför jag alltid fick det. Så numera är jag ekiperad med det jag behöver för att förebygga helvetet. För er som inte haft bihåleinflammation, få det inte.

Tillbaka till tänkandet, jag tror att alla måste få drömma sig bort till sin egen värld ibland. Hur skulle vi kunna möta riktiga situationer ifall vi aldrig tänkte och föreställde oss hur de komma att se ut. Ibland blir det lättare att hantera och ja, ibland är de bara lika jobbiga som man hade tänkt sig.
Vilket såklart är skittufft, men ibland är livet tufft. Som när man är instängd hemma för att man är så trött att man blir anfådd av att gå upp för trappan pga inflammationen i kroppen.

Det är jobbigt att vara sjuk och det är jobbigt med alla övriga jobbiga saker. Men vore det inte för alla dessa midre problem som kantade vardagen så tror jag att man skulle köra i botten när man väl stod framför det där problemet, typ dök upp tre gånger på ett år eller något i den stilen.

Så här kan mina tankegångar ibland gå. Jag tror att de formas lite under tiden liksom, medan jag tänker. Jag tror att de får mig att växa och formar mig, jag gillar det. Alla tankar, musiken och faktiskt problemen. Se framför dig hur glad du dessutom blir när du klarar av ett problem du tidigare stått inför!

Nu är jag färdig med att få ned några av alla mina miljoner tankar som snurrar runt där uppe. Länge sedan jag bloggade här.. /emmi